Fritidsnämnden kritiska till förslaget om ett fritidskort för barn och unga

Fritidsnämnden välkomnar ett initiativ där man vill stötta barn och ungdomars fritidsaktiviteter och förstärka med statliga resurser. Däremot anser man att förslaget om ett fritidskort bland annat underskattar omfattningen av administration för enskilda individer, civilsamhället och kommuner samt att analysen om kortets storlek, nyttjande och effekter är för generell. Det är synpunkter i Umeå kommuns svar på socialdepartementets remiss om ett fritidskort för barn och unga som besvarats av fritidsnämnden.

– Tanken med ett fritidskort för barn och unga är lovvärd och vi uppmuntrar verkligen en satsning på fritidsaktiviteter för barn och unga. Vi tror däremot inte att förslaget kommer att gynna de barn som behöver det mest. Vår egen erfarenhet är att det inte bara är ekonomi som påverkar deltagande i fritidsaktiviteter utan det handlar också mycket om tillgång till bil eller kollektivtrafik, engagemang i familjen, kulturella skillnader och tillgänglighetsaspekter, säger Ari Leinonen (S), ordförande i fritidsnämnden.

Ett fritidskort för alla – en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra (DS 2024:16) är ett förslag om att införa ett fritidskort som gynnar barn och ungas möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Kortet är avsett för barn och unga mellan 8 och 16 år, och kan användas för att betala avgifter för ledarledda aktiviteter från godkända utförare, till exempel kommunal kulturskoleverksamhet, vissa idrottsföreningar, friluftsaktiviteter och ungdomsorganisationer.

Underskattade administrativa kostnader och svårigheter att nå behövande barn

Umeå kommuns synpunkter på remissen berör bland annat en alltför generell analys av fritidskortets storlek, nyttjande och effekt. I remissvaret står det bland annat att analysen endast utgår från socioekonomiska faktorer men att fler faktorer än så påverkar barn och ungas deltagande i praktiken och frågan är om fritidskortet kommer att nå de barn som är i stört behov av stöd.

I yttrandet lyfts också att man i förslaget om fritidskort underskattar omfattningen av administration för enskilda individer, civilsamhället och kommuner. I förslaget beräknas de administrativa kostnaderna uppgå till en fjärdedel av satsade medel men Umeå kommun bedömer att det tillkommer kostnader även för kommunen samt svårigheter för enskilda individer samt civilsamhället att administrera korten.

Moderaterna reserverade sig mot beslutet till förmån för sitt eget yrkande.

– Fritidskortet syftar till att öka tillgängligheten till fritidsaktiviteter för barn och unga. En aktiv och meningsfull fritid är viktigt för att stärka den fysiska och psykiska hälsan. Många barn kommer aldrig i kontakt med föreningslivet och vi behöver hitta sätt att nå dessa. Kortets utformning med en allmän del och en behovsprövad del är bra, då det möjliggör att fler barn och unga kan delta i fritidsaktiviteter som de kanske annars inte hade haft råd med, säger Joline Göttfert (M), vice ordförande i fritidsnämnden.

Det beslutade remissvaret kommer att kompletteras med ett yttrande från kulturnämnden efter deras sammanträde 26 september.

Mer information

Ari Leinonen (S)
ordförande
fritidsnämnden
070-567 92 14
ari.leinonen@umea.se

Joline Göttfert (M)
vice ordförande
fritidsnämnden
070-750 08 13
joline.gottfert@umea.se

Monica Svonni
verksamhetschef
Föreningsbyrå, stab
070-445 34 12
monica.svonni@umea.se