Räddningstjänsten rustar för höjd beredskap

Kommunal räddningstjänst är en väsentlig del av den civila beredskapen och behöver fungera även vid stora samhällsstörningar, höjd beredskap och krig. Nu börjar ett omfattande arbete med att stärka räddningstjänstens förmåga under svåra förhållanden. Umeå är utsedd till värdkommun för räddningstjänsterna i Västerbottens län, för att tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samordna arbetet med civilplikt och räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB).

– Vid höjd beredskap har räddningstjänsten kvar samma grunduppdrag som i vanliga fall, men det tillkommer vissa uppgifter. Dessutom kan vi förvänta oss att de vanliga räddningsinsatserna också ökar vid höjd beredskap då samhället i stort är påverkat med till exempel brister i elförsörjningen och människor på flykt. Vi måste helt enkelt rusta oss för ett mycket högre tryck på räddningstjänsten och nu börjar arbetet med att ringa in de områden som är prioriterade, säger Marcus Wallén, som jobbar med utvecklingen av RUHB på Umeåregionens brandförsvar.

En viktig del i arbetet är att fortsätta stärka vår förmåga i länet att arbeta under störda förhållanden, så kallad kontinuitetshantering. Det kan till exempel innefatta förmåga att hantera långvariga strömavbrott, bränslebrist eller bortfall i telefoni.

– Reservkraft och tillgång till släckvatten och drivmedel är saker som står högt upp på listan över områden som behöver förstärkas ytterligare. Men det är inte bara materiella resurser som är nödvändiga, vi behöver se till att vi har personal som kan arbeta också och där blir den nyligen aktiverade civilplikten en central del. Vi kommer på sikt att dubbla vår nuvarande numerär med civilpliktiga. Det gäller givetvis både att vi är tillräckligt många och att vi har rätt utbildning för att genomföra de insatser som krävs, berättar Marcus Wallén.

Vid höjd beredskap tillkommer flera uppgifter som räddningstjänsten ska kunna hantera. Det handlar till exempel om att upptäcka och röja farliga områden och transportera skadade personer.

– Det är ganska vida begrepp men erfarenheter från Ukraina visar på att vi kommer behöva röja rasmassor eller framryckningsvägar till skadeplatser vid händelse av krig. Vi ska även kunna utföra sanering för skydd mot kemiska stridsmedel och det här är sådant vi behöver utveckla vår förmåga ytterligare inom. Nu ska vi i länet jobba tillsammans med MSB, Länsstyrelsen och övriga räddningstjänster i det Norra civilområdet för att på bästa sätt skapa en god gemensam beredskap, säger Marcus Wallén.

Vad innebär höjd beredskap?

För att stärka Sveriges möjligheter att möta en angripare och för att se till så att det viktigaste i samhället fungerar kan regeringen besluta om höjd beredskap. Regeringen kan besluta om höjd beredskap om det exempelvis utbryter krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i övrigt i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självständighet.

Mer information

Marcus Wallén
RUHB-ansvarig
marcus.wallen@umea.se
072-070 43 57