Positivt resultat i för- och grundskolenämnden trots underskott

För- och grundskolenämnden redovisar ett underskott på -23,8 mnkr 2015. Det är ett förväntat resultat som stämmer väl med prognosen under året. Största delen av underskottet är ett planerat underskott utifrån att kommunfullmäktige tilldelat för- och grundskolenämnden att använda motsvarande 18 mnkr utöver den budgetram som tilldelats nämnden för 2015.

Dessa 18 mnkr har använts inom förskoleverksamheten under året och förklarar underskottet på -14 mnkr för 2015. När dessa projektmedel förbrukas så genererar det ett underskott i den ekonomiska redovisningen.

Resterande del av nämndens underskott ligger inom den samlade verksamheten för förskoleklass, fritidshem och grundskola. Skolorna fick minskade resurser med 3 % under 2015 vilket verksamheterna haft svårt att fullt ut anpassa sig till. Verksamheten har också haft höga kostnader knutna till två skolor där det uppdagats byggrelaterad ohälsa.

- Om man räknar bort de tillfälliga projektmedlen så redovisar nämnden ett underskott på – 6 mnkr vid årets slut. Det är ett bra resultat med tanke på effektiviseringarna som beslutades inför 2015 som uppgick till ca 40 mnkr, säger Moa Brydsten (S), ordförande i för- och grundskolenämnden.

Umeå bland kommunerna med bäst skolresultat
Av Sveriges 290 kommuner är Umeå bland de 25 % som har bäst skolresultat. Det visar SKL:s öppna jämförelser i grundskolan som presenterades 2015 och som baseras på nationella prov i åk 3, 6 och 9. Ett av de kunskapsområden som för och grundskolenämnden prioriterat de senaste åren är ämnet matematik. Resultaten i ämnesproven följs upp årligen och jämförs med resultaten i riket.Resultatet i åk 3 2015 var det bästa resultatet någonsin, 84 % av eleverna klarade alla 7 delprov. I åk 6 har resultaten de senaste åren legat på 95-96 % och i åk 9 92 %. Under året sjönk resultatet för åk 9 till 86 % vilket kan bero på innehållet i årets nationella prov. Det sjönk i riket på motsvarande sätt.

I de nationella proven i svenska har resultaten alltid varit bättre än i matematik och resultatförbättring på 1-2 procentenheter har skett i alla årskurser.

Elevenkät i åk 7-9 har genomförts och visar positiva svar bland 90 % av eleverna inom området trygghet och likabehandling. Merparten av eleverna känner sig trygga i skolan. Merparten av eleverna, 74 %, svarar att de alltid/ofta får information om vad de ska lära sig när lektionen startar. Något fler, 77 %, svarar att lärarna lär ut/undervisar bra. Elevernas bedömning av arbetsron i skolan har minskat i både kommunala och fristående skolor vilket kan bero på förändringar av frågeställningar i enkäten.

Det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 har ökat från 222 meritpoäng 2014 till 229 meritpoäng 2015. Det är åtta procentenheter mer än riksgenomsnittet. Skillnaderna mellan pojkar och flickor har avstannat och till och med sjunkit något.

Fler skolor tar emot nyanlända
Under hösten 2015 tog de kommunala grundskolorna emot över 100 nyanlända elever vilket är dubbelt så stort mottagande jämfört med samma period föregående år. Fler skolor än tidigare är involverade i mottagandet för att eleverna ska få gå i skolor med andra elever i samma ålder. En mottagningsenhet möter vårdnadshavarna och deras barn för att förbereda inför skolstart.

För att stimulera till språklig utveckling för barn i förskolan med olika modersmål erbjuder Kompetenscentrum för flerspråkighet stöd, kompetenshöjande aktiviteter och handledning till personal i förskolan.

Hög kvalitet i förskola och familjedaghem
En enkätundersökning till vårdnadshavare med barn i förskola och familjedaghem har skett under våren 2015 som visar fortsatt hög kvalitet på verksamheten. Barnen upplevs trygga och trivs och har goda lärandemiljöer i förskola och familjedaghem. Antalet barn i familjedaghem fortsätter dock att minska.

Under året har sydsamisk förskola testats på försök under nio veckor. Medel finns avsatta i budget för uppstart av en samisk förskoleavdelning på någon av Umeås kommunala förskolor hösten 2016.

Förstärkt kompetens
116 förstelärare rekryterades inom för- och grundskolan som ska bidra till förbättrad undervisning, nå nationella mål och goda resultat. Uppdrag och kompetens som förstelärare har grundar sig på de behov som finns inom respektive skolområde. Tjänsterna är en karriärsmöjlighet för lärare.

Elevhälsan har förstärkt kompetensen kring barn och elever med neuropsykiatriska funktionshinder för att ge stöd och kunskap till ledare och personal. Ett stödjande metodmaterial som ska bidra till tidig upptäckt och anpassning av lärmiljöer för dessa elever har gett goda resultat på de skolor som använt det.

Samverkansmöten (HLT: hälsa, lärande och trygghet) mellan professioner i för- och grundskolan, socialtjänstens individ- och familjeomsorg samt landstingets hälsocentraler har utvidgats och finns nu inom alla skolområden. Dessa möten bidrar till bättre stödinsatser för barn, unga och deras familjer.

Mer information efter sammanträdets slut kl 16.00.
Moa Brydsten (S)
ordförande För- och grundskolenämnden
076-774 73 37

Elmer Eriksson (M)
vice ordförande För- och grundskolenämnden
070-330 24 15