Förändrade servicenivåer för vissa insatser inom funktionshinderomsorgen

Utifrån den ekonomiska situationen och utmaningar inom kompetensförsörjning har individ- och familjenämnden beslutat om förändringar inom funktionshinderomsorgen för att klara nämndens grunduppdrag. Det gäller byggande av gruppbostäder, hantering och inköp av mat, daglig verksamhet utan beslut, insatserna kontaktperson och ledsagning samt ett pilotprojekt om samplanering inom särskilt boende.

Möjlighet att bygga särskilt boende i två plan

För att öka förutsättningarna att verkställa insatsen särskilt boende enligt LSS kommer det, där det är lämpligt, att vara möjligt att bygga LSS-bostäder (gruppbostad och servicebostad) i två plan. I dagsläget finns 59 gruppbostäder i ett plan.

Den enskildes rättigheter och möjligheter att leva som andra i samhället ska värnas. Utgångspunkten i verksamheten är fortsatt att alltid arbeta utifrån individuella behov. Detta beslut innebär att utbudet av bostäder breddas för att det ska passa fler.

Det finns en mindre kostnadsbesparing i byggkostnaderna för två gruppboenden på varandra jämfört med två fristående gruppboenden. Det blir ytterligare en besparing i kostnader för tomtmark om varje tomt räcker till två gruppboenden i stället för ett. Det möjliggör också bättre samplanering av personal och färre vikarier. Personalkostnader per person med insats och år beräknas till cirka 931 000 kronor för gruppboende i ett plan, jämfört med cirka 698 000 för gruppboende i två plan.

Matsubvention samt ändrad inriktning mat

Hantering av mat inom särskilt boende enligt LSS ska likställas i enlighet med intentionen i LSS-lagstiftningen. Den enskilde ska kunna hantera sina egna inköp med stöd av personal i den utsträckning det behövs. Beslutet innebär att möjligheten för en del av de boende att nyttja upphandlade måltider, vilket innebär en subvention av mat, tas bort. Det innebär att merkostnaden på cirka 1,8 miljoner kronor/år försvinner.

Målet är att den enskilde själv ska

• laga sin egen mat med stöd av personal i den utsträckning det behövs
• betala det den personen vill äta och inte vara delaktig att bekosta vad andra vill äta.

Det handlar också om att säkra livsmedelshygien och hanteringen av den enskildes egna medel då kollektiv hantering av mat tas bort.

Cirka 150 av 500 personer inom särskilt boende berörs av detta.

Daglig verksamhet enbart till personer med beslut om insats

Inom en av kommunens dagliga verksamheter deltar i dagsläget personer som både har beslut om daglig verksamhet enligt LSS och de som inte har något beslut alls, så kallad öppen verksamhet. För att kunna verkställa beslut om daglig verksamhet i högre takt behöver insatsen riktas till personer med beslut om insatsen.

Beslutet berör drygt 20 personer och innebär ingen direkt besparing. Men genom att använda alla resurser inom daglig verksamhet till att handleda personer med beslut ökar möjligheten att verkställa beslut enligt LSS, vilket kan minska viten för ej verkställda beslut.

Under 2024 ska en översyn göras av behovet av stöd hos målgruppen som deltagit i den öppna verksamheten och hur det kan tillgodoses.

Nämnden beslutade också att bifalla Socialdemokraterna och Miljöpartiets tilläggsyrkande om att förvaltningen får i uppdrag att ta fram en plan och följa upp målgruppen som slussas ut ur daglig verksamhet för att tillgodose de behov som finns.

Beslut om både särskilt boende och kontaktperson eller ledsagare

Generellt beviljas man inte insatserna kontaktperson och ledsagare om man bor på ett särskilt boende enligt LSS, vilket gäller de flesta kommuner i Sverige. Det beror att boendet förväntas kunna bryta isolering och vara medfölje till den enskilde.

Det är i dag cirka 100 personer som har beslut (som gäller till vidare) om kontaktperson eller ledsagare och bor på ett särskilt boende. Dessa beslut ska följas upp med den enskilde i syfte att verka för att behoven av kontaktperson och ledsagning kan tillgodoses av boendet och att den enskilde då avsäger sig insatsen då den inte längre behövs.

Antalet ej verkställda beslut för kontaktperson och ledsagare ökar, det i sin tur leder till att omfattningen av viten ökar. Översynen kan frigöra kontaktpersoner/ledsagare till de personer som idag väntar på att få sitt beslut om kontaktperson eller ledsagning verkställt.

Samplanering

Ett pilotprojekt gällande samplanering av personal inom särskilt boende enligt LSS kommer att genomföras under 2024–2025. Verksamheterna behöver varenda medarbetare. Genom att öka samplaneringen av personal ska personalens kompetens tillvaratas på bästa sätt och de resurser som finns nyttjas där de behövs som mest.

Piloten omfattar cirka 150–200 medarbetare, 18 boenden och 7 chefer och innebär i korthet att medarbetare kommer att skolas in och schemaläggas att arbeta på två eller flera boenden.

Målsättningen är att inom en femårsperiod frigöra den överkapacitet som finns inom hela området särskilt boende, vilket är 30 årsarbetare och motsvarar cirka 16 miljoner kronor.

Nämnden beslutade att bifalla Socialdemokraterna och Miljöpartiets tilläggsyrkande om att särskilt följa upp pilotprojektet för att säkerställa att enskilda inte behöver möta mer personal än nödvändigt.

Tillägg och reservationer till beslut om effektiviseringar och servicenivåer

Nämnden beslutade att bifalla Socialdemokraterna och Miljöpartiets tilläggsyrkande om att förvaltningen ska föra dialog med intresseorganisationerna om inriktningsförslagen och återkoppla till nämnden.

Vänsterpartiet biföll förslaget om att ta bort matsubvention och reserverade sig mot övriga förslag till förmån för egna yrkanden. Vänsterpartiet hade ett tilläggsyrkande som avslogs.

Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverade sig mot besluten till förmån för egna yrkanden.

Mer information:

Andreas Lundgren (S)
ordförande
individ- och familjenämnden
Umeå kommun
070-533 58 24
andreas.lundgren@umea.se

Hanna Lundin Jernberg (L)
vice ordförande
individ- och familjenämnden
Umeå kommun
070-812 90 69
hanna.lundinjernberg@umea.se